Hillebarder till ProKnekt!

Ja efter långtgående planering och produktion så har nu de nya hillebarderna färdigställts. På begäran så förfärdigade jag dem i Ek som kommer från Ekolsunds slott. Intressant kan sägas vara att de träd som virket kommer från faktiskt härrrör från just 1500-talet och att Ekolsund ingick i Gustav Vasas gods så för nörden torde det rinna till ordentligt vid det laget.
Huvudena är köpta från Spqr, något som jag personligen inte rekomenderar igen för jag kan tycka att de var klena men i övrigt var det schysst finish på dem. Till sommaren om inte livet råkar komma ivägen så kommer jag att iordningsställa en egen kollektion baserad på fynd från Tyskland som garanterat kommer att stå pall för minst två världskrig. I de här så är godstjockleken i medeltal 3mm och jag för min del har efter noggranna efterforskningar kommit fram till att 6mm på sina ställen hade gett ett stabilare resultat. Dock ligger problemen inte så mycket i godstjockleken som i placeringen av skaftskenorna och hur de är svetsade.
Den som kan sin Sällskapsresafilm vet vad som menas med att benet går av längs med pjäxkanten, jag talar spiralbrott =)
Nog med raljerande på arbetstid, här kommer lite bilder på de färdiga resultaten



















Skaften är som nämnt tagna ur Ek och jag får tacka Lars-Erik från ProKnekt med vars hjälp jag fick mått och exakt form på dessa. Källan är Armémuseét i Stockholm som i sina samlingar har hillebarder från det tidiga 1500-talet. Därmed är jag glad att kunna erbjuda skaft som faktiskt i allt skall kunna representera den bättre delen av en svunnen tid.
Det som till stor del bidrar till skaftens välmående symmetri är det faktum att de smiter åt neråt. Från huvud och ner till en meter när från marken är de rektangulära för att därefter smita åt och därmed ge ett mycket tilltalande avsmalnande, jag får erkänna att mina fotokunskaper svarar upp dåligt gentemot mina övriga hantverksskills varför bilderna dessvärre inte gör konstverken rätta, dock hoppas jag kunna förmedla något av hur de ser ut i följande montage.







När det kommer till hur jag monterade skaften så valde jag att fräsa ur spår för skaftskenorna och därefter införskaffades järnstång av så kallat blötjärn som nitades rakt genom skaften. Fördelen med detta är att om en tio år när skaften nötts så kan innehavaren enkelt slå ytterliggare på nitarna så sitter huvudet återigen stadigt åt. Detta är samma princip som nyttjas till svärd och knivar av bättre kvalité än idag.